Ända fram till 1900-talets början bodde ca 90% av Sveriges befolkning på landsbygden. De allra flesta var beroende av vad den odlade jorden gav för skörd. På Kållandsö drabbades ofta befolkningen av svält och andra medföljande umbäranden på grund av torka eller ibland för mycket nederbörd. Vänerns vattenstånd var under sådana år högt och annars odlingsbara åkermarker blev obrukbara på grund av översvämning. Det var särskilt under tidsperioden 1725-1825 som många gårdar drabbades av missväxt. Även under 1860-talet var nöden extremt svår. Skyddsmekanismerna var små och någon medicinsk hjälp var obefintlig.

I befolkningsstatistiken syns det tydligt de år då nöden och fattigdomen var som störst . Många dog till följd av svält och sjukdomar. År 1760  bodde det 915 personer på Kållandsö. Ett hundra år senare alltså 1860 hade befolkningen ökat till 2033. Nödåret 1772 var det 885 personer. Vid årsskiftet 2017-2018 bodde 1211 personer på Kållandsö.

I sockenrådet, som leddes av prästen, diskuterades ofta nöden och de stora umbäranden,som befolkningen på Kållandsö fick genomlida. En fråga som ofta var uppe till samtal var möjligheten att bygga ett sockenmagasin. Här skulle man under goda år samla in säd för att under nödåren hjälpa de allra fattigaste.  Så småningom kom man överens om att bygga ett sockenmagasin i Otterstad. Ännu idag kan man se denna röda byggnad på vänster sida av vägen mot Läckö, strax efter avfarten mot Nore.

Närheten till Vänern och möjligheten att fiska kunde också bidra till att hålla nöden och svälten på avstånd.

År 1855 fanns det på Kållandsö 43 bondgårdar och 68 torp. På varje gård fanns kor, grisar och höns. På de flesta fanns det också en eller flera hästar. År 1866 fanns det 110 oxar, 10 tjurar och 700 får med lamm.

På de större gårdarna, herrgårdarna, levde herrskapsfolket ett gott liv. Man vet att många fattiga och äldre personer fick hjälp från dessa gårdar.

Flera präster försökte lära folket olika sätt att odla. Någon var kunnig i konsten att ympa fruktträd vilket ledde till att de goda kållandsöäpplena fick spridning. Äpplesorten infördes till Kållandsö av Magnus Gabriel de la Gardie.

Så småningom började man odla potatis, vilket fick stor betydelse.